Ända sen jag kom hem från skolan och medan jag tvättade och gick till återvinningsstationen funderade jag på om det egentligen är helt okej att beställa tillbaka baspaketet efter två månaders avhållsamhet för att jag ville se Joey ikväll, men sen såg jag att Gilmore Girls började igen och det kändes som ett bättre alibi så jag slog till. NEDGRADERADE mitt bredband också, det kallar jag att balansera sina nöjen. I alla fall, förutom att jag har alla lakan rena och ingen påse med tomma flaskor i hallen har jag precis sett David Letterman, foxiest gluggubben ever, och Emma Thompson, foxiest brittkvinnan ever, kasta pajer på varandra och innan det bl a delar av Dirty Dancing. Reflektion ett: alla de hära snuskiga personerna i ladan, alltså vilka är det? Det är ju bara Johnny och Penny som är danslärare och alla kyparna går ju Yale och gillar inte slum. Två: Vilka assnygga braller Patrick Swayze har! Jag måste se om tvåan, igår gick Mads Mikkelsen om Diego Luna på listan och det kan väl inte stämma.

Min önskelista: ett nytt duntäcke som jag inte behöver silvertejpa varje gång jag byter lakan, bäckeböljalakan, jeans utan hål i grenen, vardagskjolar så att jag kan använda mina nya stövlar.

När jag läste det här kunde jag inte komma på en enda återkommande textrad, men i morse på pendeln kom det:

Johann Sebastian Bach sa: Ach!
Du lieber Augustin! Kan någon ge mig ett hum om hur egentligen jag får rum med en mässa på en rullgardin? När tusen små idéer far runt ut i skallen och de bara kryllar som vårglada flugor Då! Man kunde fylla sex sju åtta röda stugor. Bara med Fugor!

Schubert sa: Symfonin tycks bre ut sig. Lampskärmen räcker inte för att skriva slut nej. Nej åkej jag får ta’t i etapper! Jag fullbordar verket sen, när jag fått fatt på lite papper!

Mozart höll redan på med nittonde menuetten, präntande på en rulle som han fann på toaletten. Ideligen blev han liksom störd av Bela Bartok som sa: Nu skrev jag vajsing, låna mej en kautchuk!

Wagner satt i köket på en trasig pall, skrev en liten trall: Parsifal!

Handen på Händel gick som en pendel.

Och borta på en sängkant satt Leon med Glada Änkan.

Vid ett avsides bord sa Sylväng till Chopäng: För säj det i toner och inte i ord!

Då kom Bizet me’n bisarr idé!
Du grabbar nu sprider vi oss var till sitt tidevarv för att så den musikaliska blomman! Så startar vi myten om tonkonstens arv osså blir det lite krångligare för Sten Broman!

(ur Håll musiken igång, P. Ramel) (Sjunges snabbt utan att andas typ)

You are a challenge, for outer events, the outside world, the time etc. play no importance to you. Your focus is in writing, in gender issues, and inside your own head. Self-analysis and exploration of yourself as well as the outer world hold great importance to you.

Which literature classic are you?
brought to you by Quizilla

1. Jag hatar att dricka vatten, det har varit min huvudsysselsättning i ett dygn nu. Är det diabetes eller, vätskebalans känns som ett jävla heltidsjobb ibland.

2. Jag förstår fortfarande inte varför jag har ett missat samtal på mobilen hemifrån mig själv klockan fyra femton igår natt. Minns att jag var på Folkets och pratade om hur det är att ha kylskåpet i garderoben, och att mannen som plockade undan spillde kebab på min kjol, men sen är det ännu mer blurry.

3. Mitt tunnelbanekort ligger i Nicklas plånbok och det hade jag inte kommit på förrän imorgon bitti om han inte märkt det själv.

4. Det är så himla jobbigt att SSU-basen var på just Crazy Horse.

5. Martin Timell och Thomas Bodström brukar nog hålla i bilnycklarna tillsammans.

6. Mitt nya schampo är så slemmigt, jag är jättekänslig för snorassociationer.

7. Strumpbyxor har blivit omsprunget av K-Ci & JoJo bland sökorden som oftast leder hit. Skönt att de fortfarande har fans.

Fortfarande allmänt hög på livet efter en väldigt extrovert festhelg. Precis testat vilken litterär klassiker jag är vilket jag var nyfiken på. Sen är jag såklart nöjd med resultatet, men kanske väl förutsägbart. Här finns testet. Om ni inte gissat vilken jag blev by now så följer det här.

Oscar Wilde: The Portrait of Dorian Gray. You are a horror novel from the world of dandies, rich pretty boys, art and aesthetics, and intellectual debates between ethical people and decadent pleasure-seekers. You value beauty and pleasure but realize their dangers, as well.

Ju mer jag läser motiveringen desto bättre känns det dock. Jag menar decadent pleasure-seekers, hello!

Min favorit-översättningsmiss gick i repris ikväll: I återblick-på-piloten-avsnittet av Fab 5 blir killen tipsad om Raphael Elsedieke som tidigare var med i gruppen Tony, tony, tony.

Min kväll igår gick i återföreningens tecken, sanna mina ord. Allt ifrån gamla hederliga oanständiga samtalsämnen och Thomas Bodström-ältande med Clara, Nicklas och Rasmus via högstadieklasskamrater och gåutkompisar från förr till såna jag träffar kanske tre gånger om året. Det är skönt att vara vuxen och åtminstone känna människor som har råd med taxi.

Men, till det viktiga: Let’s Dance! Vilket program, vilka män och hur sanslöst medelålders jag blir när jag ser det. Jag pratar med teven och berömmer David H när han hela tiden lyckas med att snoppa av pinsamheter. Nej jag kan nog inte skriva om det här och samtidigt behålla min värdighet, men det går liksom till och med att stå ut med Agneta Sjödin och det har inte bara med att det handlar om min favoritgrej att göra. Det är så lagom avvägt för att vara folklig underhållning på fyran och inte en enda tonåring får sina drömmar brutalt krossade offentligt. Nästa gång ska jag se det med mina systersöner, de blir tydligen helt galna efteråt och dansar (hoppar/springer/smygslåss) tills de stupar.

Såhär ska en lördag vara: shopping (så roligt ord, coming from my fingers), 2pac, basta i duschen, måla naglar och hela tiden veta att det snart är archi-middag och Idi-firande. Hej papiljotter.

Antingen är det något konstigt med mitt hus eller så har jag väldigt sjåpiga grannar för inatt var det tredje gången sen jag flyttade hit som jag hörde walkie talkies i trapphuset och något mummel om konstiga lukter. Första gången var det angående gas men jag vet inte nu, bara att samma kvinna som vanligt stod med halvöppen dörr och skvallrade med en annan granne när jag kom tillbaka nu efter att ha köpt stövlar (!) i min butchflateoutfit. Samma kvinna som snabbt öppnade dörren en gång när jag och Josef kom hem och undrade om “vi” också hade problem med telefonen, jag tror att hon alltid står vid titthålet.

Såhär grymt kan det vara med shuffle ibland, när man är upptagen med att sätta på sig en mössa på rätt sätt och inte hinner klicka förbi låten till någon nyare man brukar lyssna på oftare: Barrington Levy - Here I Come