(ingen får ta illa vid sig, jag gjorde vad jag kunde med det som fanns)

Jag tänkte på Kelly Rowland en stund och blev absolut tvungen att köpa hennes album. Man kan låtsas att hon är Florence Ballard eller Effie White (utan röstjämförelser).

Ni skulle höra när jag och Nicklas försöker planera saker över telefon, nu en middag och en lunch till skärgården. Extremt roligt, vi disclaimar och tänker högt och kontextualiserar typ en citron, han pratar snabbt och ställer upp de där roliga scenarierna där man kanske får för sig att dricka tjufyra öl en eftermiddag. Snabbprat och scenarier, två högst älskvärda favoritgrejer med Nicklas.

Samma uppvaknande som igår, samma morgon in PAIN med enerverande låt på hjärnan fast idag Justice - D. A. N. C. E. Det är ju vår lilla semester snaaart, jag vill inte vara såhär då. Apotekisen tyckte typ det var läkardags, det fattar inte jag. För mig är det duktigt att inte besvära vården, eftersom jag är född sjåpare med läkarmamma som tycker att det mesta är trams (undantag magkatarr, den tar hon på allvar).

Jag har väl egentligen aldrig skrattat så mycket på bio tidigare och självklart är det ju vad jag gillar mest, men det blev en besvikelse ändå. Så klart.
Men ändå, crazy cat lady - det roligaste jag vet. Jag tror jag menar det.

David, 19, i morgonrock och pappa, 45, i blåställ och fodrad flanellskjorta på min sängkant.

Åsa, precis 13, har sovit med scrunchie på ena handleden och svart Swatchklocka med vita prickar på andra.

Mamma, 49, tårtan med m-kulor och Cecilia, 20.

(helt plötsligt fattade jag att måste ha gått i Alex Sch*lmans parallellklass, det här var ett fynd på vägen i min jakt på skolkataloger. dom är borta, högar av ultra och kamratposten har jag men inte mina egna jävla skolkataloger)

Den här dagen börjar så JÄVLA dåligt. Min vänstra arm håller på att ramla av så att jag snudd på grät när jag vaknade och jag har Florence Valentin på hjärnan (när han sjunger något med “på natten…” tror jag VARJE gång att han ska sjunga “p*nany”). Har oöppnad Citodon-förpackning sen en visdomstandsryckning. Funderar på att ta. Tänk om jag har blivit en sån där som känner vädret i kroppen, då ska jag bli byfåne någonstans. Tack gode gud för scouterna som lärt mig att göra mitella. Ring ring massör. Kom kom atombomb. HAHAHA, jag själv är min bästa pickmeup.

PS. Börjar snudda vid förståelse för hur pappa känner sig med bara en fungerande arm DS.

Min gamla excelfil med många fler personer stod ej att finna, men jag gjorde en snabb med några jag kan utantill och både Karin och Tove är ju eld! Familjemedlemmar är fetade.

Nackspärr, det verkar vara något som går. Det MÅSTE ju vara fläkten som gör att jag haft det såhär länge, but I’m nothing without den nu när jag inte lånar mammas lägenhet där korsdrag är möjligt. Är det meningen att jag ska känna mig som en orörlig antiatlet resten av livet. Seriously. SERIOUSLY. Jag skäms. När jag pratar i telefon gör jag en Nicklas och går runt runt fram och tillbaka för att inte ligga och sitta mer än “behövligt”.

Nu har jag börjat handla svarta kläder för när jag tänker på hur lite man får använda sina sommarkläder får jag ångest. Visst behövs de verkligen de få dagar de behövs men jag klarar inte det där med att man ska ha en stil för så kort tid, varje gång jag känner att jag är inne i slit och släng-läge får jag ont i magen. Allt ska vara ordentligt och genomtänkt snälla. Var fin och dyr eller inte men köp inte för bara en gång, en månad. Åh jag älskar när jag känner — NÄMEN JAG KAN INTE SKRIVA DET HÄR — hur någon form av… övertygelse? ideologi? kommer inifrån och jag ba formulerar någonting och först efter en stund inser att det är sånt man kan läsa i tidningen varje dag. Fast jag älskar inte hur flepp jag verkar när jag skriver det såhär. Alltså jag handlar inte svarta kläder HAHAHA för att se “politisk” ut (värsta Audrey H i den där med Fred Astaire) utan för att jag bytte fokus från sommar till vad jag förmodligen kommer vilja ha om en månad också. Apropå politik läste jag tyvärr DNs ledarsida idag och kände mig som min morfar Toivo som läste Norrskensflamman bara för att garva åt den, fast vi har lite olika värderingar gissar jag, I never knew him.

Slit och släng-bikt: jag köpte ett nagellack igår fast jag inte skulle. Emma var så bra köpinspiration, jag brukar vara bäst on my own. SÄMST med Kalle, då lallar jag bara efter och pratar tankspritt samtidigt som han letar efter sin senaste idé och försöker få mina utlåtanden. Men ja, jag har inte så många andra att jämföra med eftersom jag som sagt helst handlar ensam och det är ju inte direkt enda tillfället jag är en dålig ledare. I Barcelona upptäckte vi att vår paruppdelning alltid följde mönstret Först med Ida eller sist med Åsa. Det är för att jag är så harmonisk och säker att jag inte behöver leda, eller hur.

PS. Konstigt det där med BCN förresten eftersom det är Clara och Nicklas som är födda i ledande tecken, Ida i fast och jag i rörligt. En bra grej med att jag har blivit kompis med Rasmus är att han är född i rörligt, jag har nästan inga andra. Annars är alla mina kompisar jord och luft. Ingen eld som jag, bara mina bröder. DS.

Vill aldrig mer höra tror jag, har ätit upp och är mätt.