Jag bevistade min första kårrelaterade bolagsstämma idag och på det efterföljande styrelsemötet fick jag välja mellan att arvoderas tusen kronor eller få ett års gratis träningskort. Fantastiskt nog valde jag det senare. Hej nya friska liv, här kommer jag!
Sen åkte jag och träffade en enveckas bebis och fick aloe vera av min brors tjej och då blev humöret mycket bättre och magen lite bättre (av bara en dos!). Jag höll jättelänge och hon (bebisen) blev inte sur på mig.
Såhär var den här mag-gången, så att jag ska komma ihåg: jätterolig och fläskig utgång förra lördagen, för sen brunch på söndagen, för sen middag på söndagen, aj-aj måndag och smyg-aj tisdag och sen middag på båda tror jag, stressig onsdag och sen nu-kör-vi trots stress-aj-aj när det gällde trevligt öl-arr på kvällen. Efter seriös middag och en halv öl: yyyyyr. Efter en halv öl till: aaaayyyr. Efter en halv öl till: fan i helvetet, jag måste hem . Och sen jättejobbig hemfärd och alltså fortfarande inte återställd.
Jag har svarat nej på frågan om jag kollar Idol flera gånger den här veckan, men gissa vem som sitter med sin gröttallrik och smågråter lite framför repriserna nu. Det är kanske mag-vilan, det är så SJUKT tråkigt och jag är så OERHÖRT understimulerad.
“Åsa! Du kan ligga här och vila om du har ont i magen. Vi har tagit bort lite tvätt så att du kan ligga här.”
(ja stereotyper som man kan förfasas över, men jag kom på att jag älskar dem lite, jag samlar på kvinnor)
Elizabeth Perkins är den felande länken mellan Kathleen Turner och Bonnie Hunt (om hon bara kunde sluta storflina på ALLA bilder). En liten skala från vänster till höger: från mansröst till en väldigt bestämd stämma mest.
Julie Walters är den felande länken mellan Brenda Blethyn och Imelda Staunton.
Idag blev jag faster. Det känns bra. En pytteliten snutta (förlåt, min mammas språk dök upp och jag kunde inte hindra det) som min pappa mms-vidarebefordrade en bild på nyss. Det visste jag inte att han kunde. Min bror var så rörd när han ringde, jag har nog aldrig, DOH!!!, hört honom så förut. Jag vet att det här blev lite intetsägande nu, men det är dagar med många känslor kring min familj och just idag är de väldigt positiva.
Rolig flashback från i lördags: jag pratade om några torkade körsbär jag ätit, Nicklas såg mycket frågande ut en längre stund medan jag liksom “ja men du vet, torkad frukt!” , tills han fick ur sig “jaha TORKADE, jag trodde du sa KORKADE körsbär”. Det var inte ens särskilt sent.
Lost-Jack har blivit ersatt av fyra gracer i Ida Sjöstedt-klänningar. Att ramen verkar skev beror på att jag “experimenterat” med två bilder ovanpå varandra. Därför även cafégul vägg. Jag kan inte med att lägga ut bilder direkt från min pissiga kamera i mobilen.
