Är Jason Stackhouse True Bloods Uncle Andy?

Jag har två kvar på första säsongen och jag tror att jag vet vem mördaren är. Dels är jag besviken för jag gillar den rollen och dels fattar jag inte h u r jag vet det. Alltså jag försöker tänka mig tillbaka till ögonblicket jag började tänka att det var så, men kan inte förstå varför jag fattade. Det var i o f s ett hack på skivan precis när rollen introducerades så jag tänkte väl extra på personen. Äsch det kanske har varit övertydligt, men jag tycker inte det och jag har liksom inte… kommit fram till det genom resonering, bara intuition. Bra jobbat av skaparna. Gud, did I just write that.

Jag tror jag har kaffedepp för första gången sen jag blev koffeinberoende för snart tre år sen. Började semestern med att bli mer beroende men har sen oavsiktligt trappat ned och nu drack jag en stor latte under ett biobesök och jag är så deeepp. Sen, vädret också. Och lite annat.

Jag ska försöka laga krabbpasta och göra kokospannkakor till efterrätt. Tänkte: kokos i smeten och kanske lite banan, smält choklad, vaniljglass och jordnötter på sen?

Ikväll såg jag Up in the air, och VA FAN har den där jävla Jason Reitman för överkristen agenda egentligen? Pro life (Juno) och äktenskapspredikare på ett helt onödigt sätt. Orka sån där “svart humor” som han tror att han sysslar med i rökfilmen också.

Plus: jag började tänka att han och Jason Bateman har bondat över sina lika namn och att det sen lett till att JB får vara med. Eh, crazy me, men det störde mig när jag pictured it. Fast jag har en töntig crush på Jason B.

Jag har en “ekologisk” yogamatta som luktar ganska skumt och starkt och konstgjort, och den brukar vara i garderoben men igår hade jag en sån där städräd man begår när man inte har en aning om var det man letar efter befinner sig och då råkade den hamna utanför, någon meter ifrån sängen. Jag kan alltså inte berätta saker kortfattat, sorry. I alla fall, jag har en grej för konstiga dofter (som inte är downright äcklo, såklart), ett slags dragning till dem. Så inatt när jag låg och läste ba “VARFÖR tänker jag på att ha min yogamatta bredvid mig och lukta på den?”, den mystiska doften d i s t r a h e r a d e alltså mig i min läsning, jag ville ha mer men ändå alls inte.

“I år har vi haft särskilt många fina arbetsprover att beakta, och många bra betyg från skolor och arbetsplatser. Det har varit svårare i år än tidigare år att få en utbildningsplats.” Man ba I rule.

Var det här vi bodde en natt i slutet av juni 1992, mamma? Jag hade skrivit Avallon i min dagbok, men det var väl lite mer mitt i ingenstans i bergen?

PS. Jag hade även skrivit att det var trestjärnigt (VÄLDIGT Åsa 15 år att pränta ned) men det kan ju ha ändrats.
PS2. Fast gud, det här stället känns för fint ändå.

Tänk om jag håller på att få en ålderskris så här 3,5 år efter att man ska ha sånt. Det vore inte helt otypiskt mig. 3,5 år är väl ungefär så mycket jag brukar vara efter. Den här sommaren, jag har fått precis exakt som jag vill med en livsavgörande grej, men annars är den ganska prövande faktiskt. Ja, jag känner mig prövad. Skullenteha formulerat det där med att va nykär i sig själv.

Igår hade vi pannkakslunch (jag har blivit värsta pannkaksesset! eller, i jämförelse med tidigare) hemma hos mamma med alla min systers barn och pappa och min syster. Och när jag serverade hängav jag mig åt ett av mina guilty pleasures, att bryta på franska på ett livligt sätt (jag försöker gärna bryta på vilket språk som helst, men franska funkar bäst). Noah ba sken upp! Han satt ganska koncentrerad innan men när jag började larva tittade han på mig storleendes som att vi två delade en rolig hemlighet. Det vill säga, lillplutten med tre modersmål snappade direkt upp när jag härmade ett av dem. En liten påminnelse bara, om hur mycket han upplever med sin pappa som de flesta av oss i familjen inte är särskilt mycket del av.